pulka

hoppas snön ligger kvar ett tag till.
hoppas de fortfarande e kallt på söndag.
för då ska jag åka pulka.
jag ska skrika hela vägen ner.
sen ska jag landa i en snöhög och få snö innanför kläderna.
sen ska jag skratta så magen kiknar.
sen ska jag traska upp för hela långa backen igen.
jag ska ta mig upp med min envishet.
hatar att anstränga mig men i pulkabacken har jag uthållighet som en duracell-kanin.
då ligger alla andra i lä.
sen ska jag göra om hela proceduren igen.
jag älskar att åka pulka.
pulka är fruktansvärt roligt.
pulka ligger nog på topp 10 bland mina favoritintressen.
hoppas det är snö på söndag.


accessory lover

sitter på jobbet mäkta otålig!! precis när jag i sista sekunden(verkligen i senaste laget, trodde ja hade gott om tid eftersom ja gick efter min klocka som alltid går 5 minuter för fort men upptäckte plötsligt att min pojkvän som tog ner den häromdan & så snällt satte upp den igen ställt den på rätt tid!) sprang hemifrån kollade jag brevlådan & hittade ett paket från la redoute! mina kära guldskor som var restnoterade!! jag älskar guld. jag är guld. guld är jag. guld är guld.
köpte ett par guldfärgade sandaletter i Cannes för några år sedan(var har jag gjort av dom förresten..?). var SÅ lycklig. gick typ en vecka efter det & sjöng diggiloodiggiley "alla tittar på mig när ja går i mina gyllne skoooor". dom har varit ett älskat inslag i garderoben, särskilt som dom är bekväma nog att bära både en dag på stan & en natt på dansgolvet.
nu har det då ramlat in ett par ersättare. släpade glatt med kartongen till bilen men hann inte prova dom så ja sitter nu & längtar tills klockan slår 22.45 & jag får åka hem med mina guldkorn. ååh, ja hoppas så att dom passar!!

Vi tror vi är nåt

Jag brukar inte föredra dokumentärer men det händer att jag tycker en del kan vara intressant, särskilt när det handlar om djur(meerkat manor på animal planet är ju bara för gulligt!). Kom att tänka på ett par program jag sett för ett tag sen, det ena handlar om leoparder i Indien tror jag det var, som tar sig in i förorterna & rövar bort barn, vilket förståeligt nog börjar bli ett stort problem. Det andra var en dokumentär med Ewan McGregor som besöker jag tror det var typ Alaska eller nåt sånt, & där var det isbjörnar som tar sig in i bebyggda områden.
Jag är ingen djurrättsaktivist eller nåt sånt, tycker det är helt OK att bära päls & äta kött & allt sånt där, men sånt här blir jag illa berörd av. Vi människor blir arga på djuren & anser att vi måste döda dom för att dom dödar oss & ser det som ett stort problem att dom tar sig in i civilisationen & har mycket sjå & bekymmer med att frakta bort dom trots att dom ständigt återkommer. Det är ju vi som inkräktar på deras områden! Vi tar ifrån dom deras naturliga miljö som dom levt i i åratal.
De som bor i sådana områden lever i skräck. Men så bo inte där då! Det är ju som att bygga en stuga på branten till en aktiv vulkan. Enda skillnaden är att vi inte kan släcka en vulkan, men en djurart kan vi utrota. Missbruka vår överlägsehet som människor. Är det inte nästan en oskriven regel att det är fegt att ge sig på den som är mindre eller svagare?


Det var bättre förr

Kan inte påstå att jag är något schlagerfan direkt men tittade på delfinal 4 igår iaf. & jag blir lika upprörd varenda gång! Schlagertävlingarna är inte vad dom en gång var. & det är inte till det bättre. Förr i tiden var det melodierna som var det viktiga. Det är ju trots allt en Melodifestival. Nu vinner den artist som är mest folkkär, oavsett låtval. (OK, Carolas låt var faktiskt riktigt bra måste till&med jag medge, i klass med Fångad av en stormvind men hennes dans var lite ryckig..?) Se bara på förra året: Martin Stenmarck, visst ser han bra ut & är ruggigt charmig men låten? Hallåå? Så gick det ju som det gick i EM &så. Vi kanske inte hade roffat åt oss förstaplatsen men hade åtminstone hamnat bra mycke högre upp om vi skickat Nanne. Vore lika rätt åt Sverige om vi inte kommer med i år.
Det har bara blitt ett enda stort PR-jippo(för att använda ett riktigt medelåldersord). Helt plötsligt har man ingen stjärnstatus om man inte varit med i Schlager SM.
Språket då? Anser att halva idén med Eurovision Song Contest är att varje land ska representeras av en artist från det landet med en låt som speglar det landets musik & sjunger på det landets språk. Visst att vi då inte fattar ett ord av hälften av bidragen & det är defenetivt ingen som fattar vårt bidrag men so what? Är det inte så det ska va? Det gör ont var en bra låt, verkligen, men It hurts(elle vad den nu hette på engelska)..? Nej, 10 gånger bättre på svenska! & hur många konstiga land är det med i tävlingen nuförtiden? Turkiet tex. Ligger det ens i Europa..? Så, nu lämnar vi det innan jag uppfattas som rasistisk eller nationalistisk för det är jag verkligen inte.
Sen har vi då dessa delfinaler. Pleeeease! Det är ju bara för mycket. Enda anledningen till detta är att arrangörerna, eller vilka det nu är som tjänar pengarna, ska tjäna pengar. Det finns ingen annan anledning. & det är ju ett bedrövligt system. När Björn Kjellman med sin von Pluring-hatt & Pontare med Barbie-morgonrock slår ut Sandra Dahlbergs kanske lätt töntiga framträdande men riktigt hyfsade låt då har det gått utför med schlagervärlden. & först ska alla ringa & rösta på vem man tycker e bra, sen nollställs allt & man ska ringa & rösta IGEN.Man röstar en gång & sen e de bra! Tänk om det skulle gå till så i ett politiskt val. Först förstår ni så röstar vi på vilka vi gillar, plockar ut de fem som fick flest poäng till riksdagen, sen röstar vi igen på vem av dessa fem som ska ha mest makt. Logiskt till tusen. De enda som pushar för detta röstsystem är telefonbolagen.
Jag blir upprörd.


Kompletterad träning

Skrev i ett inlägg häromdan om min form av träning men att den inte ger så särskilt mycke armmuskler. Insåg senare samma dag att det inte är nåt problem eftersom armmusklerna får jag på annat vis. Genom att parkera på parkeringen vid mitt hus. Den är fruktansvärd!! Den är liten & trång & nästan alltid proppfull med bilar. Iofs, på dagarna när det är ljust & fint är den närapå tom, kanske en bil om ens det, men då är det ju inget problem. Värre på kvällarna/nätterna då det står massa bilar & då är det ju mörkt ute &så så man inte ser nåt. Särskilt nu med när det har samlats massa snö & is utmed kanterna så parkeringen blir ännu mindre & ingen ser rutorna så alla ställer sig lite hursom. Plus att där man kör är det ju fullt med is &så så man får verkligen ha koll på var man har sig. Varendaste himla gång jag ska parkera så krånglar jag & backar & vänder & donar & backar & svänger & kör fram & svänger & backar & kör fram & svänger & vänder & vrider på migsjälv så jag får nackspärr & drar armarna ur led!

huvudvärk

jag hatar huvudvärk. jag kommer bli käring i förtid. pga denna eländiga huvudvärk. den förstör allt. när den väl dyker upp är det kört. då är ingenting roligt. allting är jobbigt.
& det krävs ju så lite för att den ska titta ut ur sitt skal & terra min stackars skalle. druckit lite för lite vatten en dag. gått några minuter för länge sen jag ätit. inte fått min kaffedos enligt ordination. druckit vin eller annan slag av alkohol. sovit illa eller för kort. passerat gränsen mellan bra stress & dålig stress. vart ute i kylan eller fått aningen för mycket luftkonditionering på pannan. finns säkert fler orsaker men tror det räcker nu, du har nog fattat poängen.
& ingenting hjälper. värktabletter kan lindra udden kanske men endast den yttersta. åtgärda det som orsakat huvudvärken är väl ett botemedel, kruxet är bara att de ju tar ett par timmar innan min hjärna fattat det.
huvudvärk är en förbannelse.

förpackningsdatum: 11 mars 1983

födelsedagar är ba såååå overrated. uttjatat. ocoolt.
passerar imorgon strecket. om..15 timmar för att va ungefär exakt. tar mig då över från grupp 22 till grupp 23. vid 22 hör man ändå på nåt vis till "ungdomarna". det är fortfarande aacepterat att vara barnslig och omogen. men 23..då är man på nåt vis..vuxen. eller man förväntas va iallafall.
tydligen är vi fyra personer på jobbet som råkar vara födda 9, 10, 11 och 13 mars. vilket jag noga och med stor omsorg och grundlighet fått påpekat för mig cirka 73 gånger de senaste 2 veckorna!! OCH?? jag bryr mig lika mycket som om jag skulle råka trampa på en myra. jag vill verkligen jättesupergärna bli påmind tre gånger om dagen i två veckors tid att jag snart blir ett år äldre på papperet. för, after all, det är ju bara på pappret skillnaden syns. de ju inte de att man passerar en magisk gräns och så är man plötsligt ett år mer vuxen, ett år mer mogen, ser ett år äldre ut i ansiktet och känner att kroppen är ett år närmare åldrandet.
och igentligen, om man ska va riktigt noga, vad spelar födelsedagen för roll? sure, det var det första ögonblicket man tittade ut och såg dagens ljus. gav ifrån sig sin första ton. så vad då? skulle man fira nåt så skulle det väl va tillverkningsdagen. när beståndsdelar av 2 människor som älskar varandra(förhoppningsvis) pusslas ihop och bildar en helt ny sammansättning av dna och gener som aldrig någonsin förr existerat. när ett förlopp börjar som slutar i en människa. en alldeles unik människa. du. detta om något borde väl firas. men å andra sidan det vore ju som att fira en dag när dina föräldrar hade sex....
"grattis". vad gratulerar man till..? att du lyckats överleva ett år till i denna farliga värld? att du är ett år närmare döden? men säger man inte grattis har man ju ingen social kompetens enligt detta samhälles normer.

(ja älskling ja vet att jag i detta inlägg varit ruggigt inkonsekvent med stavning och sifferskrivning. det är med avsikt.)


De kallt

Min bil gick lite sönder förra veckan. Fast bara liite. Vet inte men det kan kanske möjligtvis bero på att jag på torsdagen när det var sånt himlans väder med snökaos & isgata & såna dumheter råkade parkera så fint i en gigantisk snödriva i diket strax norr om Ör. Sen dess så blåser det in massa kallluft vid fötterna & benen på förarsidan. Lätt kyligt i dubbel bemärkelse.

Ska det tränas så ska det tränas på mitt vis

Återigen detta med träning. Ett ständigt återkommande inslag i min & killens bloggar. & även överallt i varenda tidning & tv-program & samtal & överallt! Det råder träningshysteri! & jag är inte drabbad. Lär väl heller aldrig bli. Är ganska anti faktiskt. OK OK jag inser att jag borde träna. & det är väl den kommentaren jag brukar bidra med ungefär..har allvarligt funderat på det faktiskt. Att börja träna SÅ SMÅTT. Kanske en gång i veckan elle så. Max. Var nästan på väg igår men visste inte riktigt i vilken ände jag skulle börja. Så jag gav upp efter 2 minuters övervägande.
Idag kom jag istället fram till en annan insikt. Detta hände medan jag gick, observera GICK, till jobbet. Jobbet som ligger 3,5 km bort! (Det är långt att gå i min värld OK?) Det tog 33 minuter(jaja jag ÄR otränad!). Detta är sensation liksom. Ungefär halvvägs till stan vaknade jag från mina frånvarande dagdrömmar i solen & snön & insåg att jag inte tänkt på att ta med mig musik. Kom då fram till att jag hellre investerar pengar i att köpa en mp3-spelare & går/cyklar till & från jobbet istället för att köpa träningskort. Myche bättre. Får inga armmuskler & sånt av det visserligen, men en sak i taget. & sen (ännu en positivitet med detta som jag kom på nu), efter påsk när dom städat bort allt grus efter vintern så kan jag ta inlinesen till jobbet! (En liten inflikning: inlines är ett typexempel på att förena nytta med nöje)

*Snö*

Vad klagar alla för??
Vi svenskar är konstiga. Vädret duger aldrig åt oss. På vintern går vi & trånar efter sol sommar & värme, men när väl sommaren är här så gnäller vi för att det är för varmt & oliidligt & letar under varenda liten sten efter minsta lilla skugga! Aldrig nöjda.
Idag är en helt underbar dag!! Lagom många minusgrader(inte så andetagen fryser men tillräckligt för att snön ska knarra), lagom mycket snö(inte så det är trafikkaos men ändå rejäla högar) & strålande sol(behöver jag kommentera..?). En perfekt vinterdag ut i fingerspetsarna. OK, vi befinner oss i mars men so what!? Passa på att njuta! Det kunde vart nollgradigt & ösregn & slask.
Stela svenskar, lär er njuta av ögonblicket!!

I am Bambi

Halka. Vintern är farlig. Don't get me wrong, jag älskar vintern! Jag älskar snö & blir lycklig beyond imagination när snökristallerna gnistrar som diamanter i solen. Vad som däremot är farligt är kommunernas dåliga trottoarhållning. Detta varierar naturligtvis från kommun till kommun & vissa är väl bättre än andra.
Tidaholm som jag kommer ifrån anser jag sköter detta mycket väl, åtminstone gjorde dom det på den tiden jag bodde där. Där kunde man ge sig ut på gatorna i minusgrader & ändå komma hem utan blåmärken & med hela stövelklackar. Däremot Växjö som jag bor i numer är värdelösa på detta. Har varit mycket försiktig hela vintern men häromveckan åkte jag ändå på en smäll. Gick på gatan till & med, eftersom trottoarerna var så fulla med snö så man hade behövt pjäxor för att ta sig över, & innan jag ens hunnit tänka "hoppsan" så låg jag där på alla fyra med ett blåslaget knä.
Vi kvinnor har inte lika bra förutsättningar som män heller. Våra skor är inte lika halksäkra. & kom nu inte med nåt "jamen de bara för att ni envisas med att gå i högklackade finskor", för det spelar ingen roll vilka slags skor vi har, kvinnoskor är inte lika halksäkra! Då är det isåfall spikskor som gäller. Snälla skotillverkare, lägg på bättre sulor på alla underbara stövlar som finns i denna värld! Ska vi behöva lida & ramla & få blåmärken, skrapsår & brutna handleder bara för att man vill ha fina skor även på vintern? SÅ bokstavligt behöver ni inte ta uttrycket "vill man va fin får man lida pin", vi tillämpar det nog som det är.
Vi kan även sända en liten tanke till alla stackars cyklister. Även de tvingas cykla halvvägs ut i gatan för att inte dratta ikull, vilket medför att man som bilförare titt som tätt riskerar deras liv, & även sitt eget eftersom man väjer ut för dom & gör man inte det måste man snigla sig fram i 15 km/h. Dilemma.
Däremot måste jag dela ut beröm till min hyresvärd som e ruggigt duktig på att skotta & hålla rent från snö & is, till&med på alla små gångvägar på gården & på trappor & balkonger. Väl kämpat!
Så snälla Växjö kommun & alla ni andra som inte sköter sin väg- & trottoarhållning: rensa gång- & cykelbanor så flyter trafiken mycket smidigare & många onödiga skador undviks.
& till er skotillverkare: höj säkerheten för kvinnor! Var finns jämlikheten där?


Karaktär

Usch. Jag har ingen karaktär.
Varendaste vecka lovar jag migsjälv att jag inte ska äta snacks. Varendaste dag lovar jag migsjälv att jag inte ska äta godis. Varendaste kväll lovar jag migsjälv att nu är det slut på sena middagar & nattmackor. & jag bryter mina löften oftare än jag hinner avge dom. Jag är en riktig äkta personifiering av begreppet godisgris. & jag älskar mat.
Jag är fruktansvärt lat. Städa är bland det värsta jag vet. Jag trampar omkring därhemma & tänker "jag städar imorrn". Jag sitter till slut i min smuliga soffa & måste nästan blunda för jag mår dåligt över hur stökigt, rörigt & skräpigt det är. Men jag orkar inte nu, jag gör det imorgon.
Ser mig i spegeln varje dag & tänker "jag behöver gå ner i vikt". Jag borde börja träna. Det har jag faktiskt tänkt göra. Iallafall de senaste 3 åren....mitt ständiga nyårslöfte: börja träna. Nästa vecka. Men nästa vecka kommer aldrig.
Jag är en projektstartare. Jag älskar att sätta igång med nya projekt. Om det så är att läsa mer, pyssla, gå  ut & gå, hitta på mer saker med mina vänner eller 1000 andra saker. Jag är en listmänniska. Jag har listor till allt, miljontals listor. Men skulle jag sammanfatta alla listor & projekt & liknande jag påbörjat skulle det väl bli ungefär sjuhundrafyrtiotremiljoneråttahundrafemtontusentvåhundratrettioen stycken varav jag fullföljt cirkus 1%.
Jag är helt enkelt en ofärdig människa. Inte ofärdig fysiskt eller psykiskt, bara..blir aldrig någonsin klar. Med något. Blir heller aldrig nöjd, vilket förmodligen &så har ett finger med i spelet. Men det där med att inte bli nöjd det är en helt annan diskussion.
Fast ibland är jag lite FÖR nöjd. Unnar mig lite för mycke godis, mat, lathet, soffliggande, tv-tittande od.
Måste skärpa mig. Kanske en dag. Vem vet, det kanske finns ett gnutta hopp även för en hopplös Garfield-typ som mig. After all, mitt motto är ju faktiskt: Man vet aldrig...

Ekonomiska fördomar

Folk i allmänhet har väldigt förutfattade meningar. Om det mesta. Jag är onekligen en av dom. Vad jag idag tänkte uppröra mig över är missuppfattningar om människors ekonomiska tillstånd.
Om någon råkar tex ha en ny bil, kanske flera bilar, bo i en stor eller fin lägenhet, köpa hus, ha dyra tekniska prylar, handla mycket kläder eller saker, resa på semester eller dylikt så dras genast slutsatsen att man har mycket pengar. Denna uppfattning är så skev! OK, har man ALLT detta så kanske man inte lever under existensminimum direkt, men det är inte detta vi pratar om idag.
Vad det hela handlar om är helt enkelt en priofråga. Vad prioriterar du i livet? Går du ut & festar varje helg ja då kanske du inte har råd till att åka till Thailand två veckor till hösten. Om du har en obotlig passion för väskor så du känner behov för en ny varannan månad ja då kanske du inte har råd till att köpa ny mobiltelefon 2 gånger om året. Osv. Men för att någon väljer att lägga sina pengar på tex en dyr lägenhet eller något annat, så betyder inte detta att de har gott om pengar till vad som helst.
Så nästa gång du klagar på en vän eller bekant för att dom hävdar att dom inte har råd till att göra en viss sak du föreslår (fastän du vet att dom sitter där med sin 42 tums BO-tv med plasmaskärm & surroundljud) tänk på detta! Allt är inte som det ser ut att vara. Oförutsedda saker inträffar. Hälsoproblem. Bilkrångel. Böter. Försäkringstrassel. Dikeskörningar (ett strålande exempel på en utgift man verkligen inte planerar in i budgeten). Med mera med mera. Du vet inte vilka hemligheter som döljer sig innanför bankbokens pärmar. & även om det så inte skulle dölja sig några större skelett i utgiftsgarderoben så kvarstår fortfarande priofrågan.
Vad prioriterar du?